liisalindquist

mina föräldrar heter Liselotte och Mikael Lindquist.
dom är två väldigt sociala människor och därför är också jag och alla mina syskon likadana.
mamma och pappa ställer alltid upp och jag vet att vad som än händer kan jag alltid lita på att dom stöttar mig.
jag kan egentligen inte säga så mycket mer än att jag älskar mamma och pappa och jag är så otroligt glad att jag har dom som föräldrar och inga andra. jag har världens bästa föräldrar helt enkelt.

idag har jag åkt pulka med melina, frida och victor, jag har städat och jag har umgåtts med min storebror yoel som jag träffar alldeles för sällan. var precis ute med honom och hunden och han sa en hel del bra saker om gymnasieval och massa annat. jag har i alla fall helt klart världens bästa storebror.

på låg- och mellanstadiet ville man gärna tro att man var kär i alla dom killarna man frågade chans på. man skrev om dom i sin dagbok och man skröt om dom för sina kompisar. jag skulle kunna skriva om en kille som jag var ihop med i lekis, som var min första småbarnskärlek, men jag väljer hellre att skriva om det första seriösa förhållandet jag haft och den första jag blivit kär i på riktigt.
jag tror att de flesta vet vem den personen är och jag tror inte någon har missat att det är honom jag är tillsammans med just nu. jag skrev om honom igår, och han heter victor ekman. vi firar elva månader idag och det känns helt sjukt bra, men även sjukt konstigt. samtidigt som det känns som att vi har varit tillsammans i evigheter så känns det som att vi nyss blev tillsammans.

när vi började prata, i åttan, så hade vi gått i samma klass i över ett år, men vi hade egentligen aldrig pratat med varandra. om jag ska vara ärlig trodde jag faktiskt inte ens att han visste vad jag hette, men det visade sig att jag hade fel. jag tror att det var någon gång i september förra året som jag fick ett sms från ett okänt nummer där det stod: hej, vad gör du? /victor.
jag trodde först att det var någon som drev med mig. antingen att han och hans kompisar drev med mig eller att någon tagit hans telefon och att det var den personen som drev. vi smsade ett tag och jag frågade om det verkligen var victor, han svarade hela tiden att det var han och att han inte drev och det verkade faktiskt som att han var seriös, men jag var fortfarande osäker. jag visste att jossan hade hans riktiga nummer, eftersom dom känner varandra bra, så jag smsade jossan och frågade om det var hans nummer. hon svarade att det var det och senare kom det fram att det även var hon som gett honom mitt nummer.
vi fortsatte att smsa och efter ungefär en månads smsande började han fråga om jag ville ses någon dag efter skolan. jag var osäker och trodde att det skulle bli konstigt, men efter ett tag så bestämde jag mig i alla fall för att träffa honom.
vi skulle gå hem till honom efter skolan, och hela dagen gick jag omkring och var nervös. vi hade svenska sista lektionen och jag ville nog helst bara sitta kvar i det där klassrummet. när det var tjugo minuter kvar av lektionen var jag så nervös att jag inte kunde koncentrera mig. jag var jätterädd att han skulle ha glömt bort att vi skulle träffas och att han bara skulle gå iväg.
när jag efter lektionen hade tagit på mig jackan och var beredd på att få se att han redan hade gått så såg jag att hon faktiskt stod där och väntade. jag gick dit och han började gå. han gick framför mig hela vägen ut från skolan och jag tror faktiskt att han skämdes lite för att gå där med mig och ville inte att någon av hans kompisar skulle se att vi gick tillsammans.

när vi kom hem till victor så bestämde vi att vi skulle titta på film, så vi började leta efter något att titta på. när vi står där och letar efter en film så hör vi att hans mamma kommer hem från jobbet. av någon anledning frågar victor om hon vet någon film som vi kan kolla på. hans mamma svarar att hon tycker att dom kan kolla på polarexpressen och victor ropar tillbaka att han inte skulle kolla med henne.
då frågar hans mamma om han ska titta med en tjej och när victor svarar ja säger hon direkt att vi borde titta på grease. jag hade aldrig sett den så vi gick ner i källaren och tittade på den. jag minns att jag var så nervös att mina ben skakade och jag var jätterädd att jag skulle ramla i trappan.

efter den dagen fortsatte vi att träffas, men jag var väldigt osäker på vad jag ville. han vågade inte prata med mig i skolan, och jag tror att det var först när han började göra det som jag började känna att det kanske skulle kunna bli någonting. av någon anledning var jag helt otroligt seg och det hann bli december innan jag visste vad jag ville. den 28 december träffades vi och ja, det var den kvällen som jag kände att jag ville.

alltså, den 28 december 2009 blev vi tillsammans och nu har det snart gått ett år sen dess.
jag är jätteglad att vi blev tillsammans och jag mår verkligen bra tillsammans med victor.

Som mina få läsare nog redan vet så heter jag Lisa Christina Lindquist. jag är nog den enda av tjejerna i min familj som skulle skriva ut vad jag heter i mellannamn, eftersom att mina två systrar hatar namnet.
jag föddes den 21 augusti 1995 och jag har bott i en liten byhåla som heter Laxne i hela mitt liv. tills jag var ungefär ett år gammal bodde vi i ett vitt parhus precis nere vid sjön, men när jag kom blev vi för många och huset för litet. då flyttade vi till ett hus som nog har det fulaste namnet i hela världen: Ullaborg. det är ett stort, gult hus med vita knutar och om jag ska förklara för någon vart jag bor så frågar jag om de någon gång har åkt förbi ett stort, rosa stenhus i Laxne, fjäderfabriken, för jag bor precis ovanför. fabriken användes förut till att tillverka sängfjädrar tror jag. och om jag inte minns fel så har det även legat en bensinmack precis nedanför. nu mera används fabriken som ett stort förråd. det står en massa gamla möbler, cyklar och en hel del annat skrot där inne som ingen använder.

jag har fem syskon, Yoel, Hannah, Pontus, Frida och Rasmus. folk som inte har lika många syskon som jag frågar ofta om det inte är jobbigt att ha så många syskon, men det tycker jag verkligen inte, och har aldrig tyckt. istället skulle jag vilja fråga folk som inte har några syskon om det inte är tråkigt. jag har alltid älskat min stora familj över allt annat och min familj är det absolut viktigaste jag har.
jag har även en gigantisk släkt och jag har fler kusiner en jag kan räkna. jag vet nog inte ens om alla på pappas sida.

om jag ska beskriva mig själv som jag tror att andra ser mig, så är det nog att jag är otroligt social. jag är inte en person som syns eller som vill synas överdrivet mycket i till exempel skolan, men jag har absolut inga problem med att prata med människor jag inte känner. jag är verkligen inte blyg och det tror jag att jag har mina föräldrar och syskon att tacka för. 

jag har snart klarat av min första termin i nian och något som skrämmer mig mer än någonting annat är gymnasievalet som väntar. jag har funderat fram och tillbaka, teoretiskt eller praktiskt? högskoleförberedande eller yrkesförberedande? jag har faktiskt ingen aning och det är väl egentligen inte så konstigt? jag är femton år och jag känner mig långt ifrån vuxen, så hur ska jag kunna veta vad jag vill göra om tio år? nej, det är komplicerat.

jaa, vad kan jag mer säga? den person jag umgås allra mest med just nu är min pojkvän, victor ekman. vi har varit tillsammans i elva månader imorgon och när vi först blev tillsammans var det många som inte trodde sina ögon. många tyckte nog att vi var ett väldigt udda par, med tanke på vilka människor vi valt att umgås med. däremot tror jag att nu skulle många istället bli väldigt förvånade om det tog slut mellan oss.

en annan person som jag umgås mycket med är sandra, en av mina absoult bästa vänner. vi har känt varandra sedan vi hon började i min klass i ettan och från dag ett har vi varit omöjliga att sära på. sandra är en person som jag har otroligt roligt med och som förstår mig och som kan mig utan och innan. det kommer kännas så sjukt konstigt att börja gymnasiet och inte gå i samma klass som henne längre.

det här är nog allt jag kommer på för tillfället, och jag tycker faktiskt att jag har fått ner ganska mycket.
imorgon kommer nästa puuuunkt.

jag vet att alla andra gör den här "listan" just nu, och därför känner jag mig egentligen lite töntig för att jag gör den, men jag känner att min blogg är rätt död för tillfället, så ja, varför inte?
vi får se om jag orkar göra hela listan eller om jag skiter i det efter några dagar, haha.
lägger snart upp ett inlägg där jag börjar på första punkten.

1. Presentera mig själv
2. Min första kärlek
3. Mina föräldrar
4. Detta åt jag idag
5. Vad är kärlek?
6. Min dag
7. Min bästa vän
8. Ett ögonblick
9. Min tro
10. Detta hade jag på mig idag
11. Mina syskon
12. I min handväska
13. Den här veckan
14. Ett sms
15. Mina drömmar
17. Min första kyss
18. Mitt favoritminne
19. Min favoritfödelsedag
20. Detta ångrar jag
21. Den här månaden
22. Det här upprör mig
23. Det här får mig att må bättre
24. Det här får mig att gråta
25. En första
26. Mina rädslor
27. Min favoritplats
28. Detta saknar jag
29. Mina ambititioner
30. Ett sista ögonblick

ny dag, nya tag.
jag orkar verkligen inte gå till skolan idag egentligen. skulle mycket hellre ligga kvar i sängen.
men enda anledningen till att jag pallrar mig till skolan idag är att jag har världens bästa vän där. och världens bästa vän fyller år!
grattis sandra! looooooove yoooooooou♥

det här har inte varit min dag. ville verkligen inte gå upp imorse och resten av dagen har jag bara velat åka hem. usch. dålig dag. det blir inte bättre av att jag vet att det är tisdag imorrn och jag måste upp lika tidigt igen, och vara i skolan lika länge igen... usch.

godnatt.

det här kan vara det bästa framträdandet som någonsin har gjorts i hela idol, jag skämtar inte.
rysningar längs hela ryggen, shit vad bra.

jag överlevde faktiskt kvällens lilla promenad, även om jag blev rädd ett par gånger och sprang ett par meter. stackars zeera som släpades bakom mig i kopplet, haha...

att jag skriver nu beror mest på eeeeeen sak:
jag börjar klockan elva imoooooooooooorrn!
och mamma skjutsar ner mig så inte behöver jag vänta flera timmar på att jag ska börja heller! ställer klockan på halv tio imorgon, yeeeeeeeeeees!

idag har jag faktiskt fått sopa golvet! framsteg!
praoplatsen är väl inte världens mest spännande men det får funka den här veckan.
dagens höjdpunkt är att gå till skolan igen och äta lunch med sandra, haha.

nu måste jag ut i mörkret med min huuuuund.
och jag som är mörkrädd... hur ska detta gå?


tänkte bara visa hur fin jag kan vara ibland.

idag var första dagen på praon och fyfan säger jag bara... jag tror att jag har ångrat mig om mina planer att gå frisörlinjen...
jag har inte fått göra någonting. jag har bara suttit och tittat när hon rullade upp håret i spolar på gamla tanter och lyssnat på allt skvaller. det är så sjukt tråkigt, för hon snackar ju om precis samma saker med varenda kund.

- hej inger. hur mår du idag då?
- ja har du hört att Mona Sahlin har avgått?
- brukar du titta på bonde söker fru? ja han den där långa ser ju ut som en häst!
- den här låten är bra, men jag kan inte hitta skivan någonstans.
- jag måste verkligen försöka gå ner i vikt, men jag har ju ingen som helst motivation.
- blev du nöjd? vad bra, hej då inger!

så har det låtit hela dagen. efter inger kommer gunnel och då pratar låter det likadant. sen kommer inga och greta och märta.... usch. jag ska inte bli frisör.

Jag tänker, att kanske kan det finnas ett värde
i allting ändå, ja det måste va så.
_________________________________

känns skönt att ha fått bort min gamla design där det såg ut som att jag hade jättefötter (stämmer ju men ändå... hehe) och ruttna tånaglar (stämmer iiiiiiiiiiinte).
blev jääääättenöjd, tack friiiiiiiida!

sen tänkte jag passa på att säga grattis på fars dag till min kära pappa.
looooove yooooou ♥

hahahahahaha, alltså jag dör lite varje gång jag tittar på dom här bilderna...
usch... men jaja, enjoy, för ni lär inte få se många bilder på mig från den här åldern.  

idag var jag, mamma och frida på taxinge julmarknad och det är verkligen helt sjukt vad jag längtar till jul. vi gick runt och smakade på godis och glögg och allt vad det var och vi fick med oss två marsipancigarrer och en gris hem, fast grisen bor numera i min och fridas magar, hehe.

nu blev det samma bilder som på fridas blogg men ändå.

Idag har victor hjälpt mig med matten, och han har också kommit på att jag inte är sådär jäkla bra på det... Sitter just nu i bilen på väg till victors match. Vi får hoppas att det går bra, annars kommer victor vara arg på allt och alla sen... Hehe.

fick precis hjälp av min svenska- och engelskalärare, helena, att blåsa håret... skumt..
hon sa åt mig att jag skulle ta av handduken från huvudet för att håret nog var tort och sen sa hon ändå att jag skulle blåsa det, sen gjorde hon det själv... heeeeelt sjukt.
tur att det bara var en dröm.

igår satt jag i tre timmar och skrev en uppsats om en kille som sköt två av sina klasskamrater. kul vaaaa? nej inte precis. andra saker jag hann med igår var att vara en snäll flickvän och hjälpa victor med HK-inlämningen, försökte vara en snäll syster och hjälpa frida att baka men... hon hade nog klarat det bättre själv... hmm... ja det var nog nästan allt jag gjorde igår.
ikväll ska jag följa med victor till hans match, fast jag inte ens vet om han spelar, haha...

jag har haft världens värsta dag.
det enda jag har gjort idag, är att frysa, gått runt på ett museum och svarat på frågor som ska betygssättas som man inte ens hann med alla av, sen har jag frusit lite mer, käkat på max, frusit lite igen och åkt hem. låter väl roligt...? nooooooooooot.
en annan sak som är rolig är att vi har tre timmars uppsatsskrivning imorgon. yeees.

vi gillar suddiga mobilbilder.

vad är det här? för första gången i mitt liv så är jag riktigt, riktigt skoltrött. ni vet sådär så att man inte ens orkar ta sig upp ur sängen på morgonen, inte för att man är trött, utan för att man vet att man har en hel skoldag framför sig. jag blir irriterad på allting som har med skolan att göra, lärare, uppgifter, människorna som är i skolan... allt. jag har alltid tyckt om skolan och det har alltid gått bra för mig, vilket det fortfarande gör, men just nu kan jag verkligen inte säga att jag tycker om skolan. inte ens lite. och värst av allt är att när man genomlidit den där hemska dagen i skolan så är det inte slut sen, utan nej då ska man hem och plugga! det är helt stört hur mycket tid man ägnar åt skolan. först är man i skolan hela dagen, från åtta till tre, sen kommer man hem och då fortsätter man att plugga. och även om man inte pluggar, så släpper man nästan inte tanken på hur mycket läxor och uppgifter man har att göra på hela kvällen. det är stört...
vem fan sa att åttan var jobbigare än nian? den människan borde strypas.

när jag var med mamma och frida i eskilstuna för någon månad sen kanske, så provade jag dom där skorna men jag tyckte inte riktigt om dom. men hur gärna jag än vill gå runt i mina converse hela vintern så måste jag nog tyvärr köpa ett par vinterskor.. så jag har satt ihop skorna med två olika outfits (hahaha vad jag hatar det ordet). en med kläder som jag redan har i min garderob, och en likadan fast med en skjorta som jag skulle vilja ha.
jag kanske ska köpa dom ändå.... eller..?